Många företag har idag strategiska mål för att reducera sin klimatpåverkan, där ett vanligt mått är mängden koldioxid som verksamheten släpper ut. Dessvärre är det inte alltid enkelt att mäta detta, då utsläppen ofta sker långt ifrån kärnverksamheten och är svåra att uppskatta.
Den här texten är till för er som är nyfikna på hur mycket klimatpåverkan användning av skärvätska har, och hur man kan räkna ut den själv.
Klimatpåverkan – vanliga mått
Innan man räknar ut hur mycket påverkan något har är det viktigt att bestämma sig hur man vill redovisa svaren. Det finns många varianter där förbrukningen av vatten eller energi är en och utsläppen av koldioxid eller andra växthusgaser en annan.
I det här räkneexemplet kommer vi att använda oss av s.k. koldioxidekvivalenter som mäter hur mycket koldioxid som produceras och släpps ut i de olika delarna av skärvätskans livscykel. Koldioxidekvivalenter är en standard som rekommenderas av FN-panelen IPCC (International Panel on Climate Change).
Koldioxidutsläpp – under hela livscykeln
En skärvätska producerar egentligen inga utsläpp när den väl är i bruk och på plats i sitt bad. Däremot har ett flertal steg lett till att den kommit dit, och vad händer sen när den är förbrukad? I arbetet med klimatanalyser är det mycket viktigt att ramen är väl definierad, eftersom det många gånger kan bli långtgående effekter av små förändringar. Ett exempel är om man väljer att räkna med förbrukningen av förpackningsmaterial, och i så fall ska man räkna med produktionen av fatet? Följdfrågan blir då om framställning av metallen som fatet är gjort av också ska räknas med? Ni förstår, det kan snabbt kännas väldigt långt bort från den egna verksamheten.
Det viktiga är att man använder samma avgränsningar för alla beräkningar, annars går det inte att jämföra dem med varandra!
De livssteg som vi inkluderat vid den här sortens beräkningar är:
- Utsläpp vid produktion av råvaror (olja eller polymerer)
- Utsläpp vid transporter till / från anläggningar
- Utsläpp vid destruktion efter livstiden
Beräkningen – en enkel metod
Att kalkylera koldioxidutsläppen är relativt enkelt, och följer ofta en standardformel:
Mängd producerat/destruerat ämne * emissionsfaktor per mängd ämne
Flera av dessa emissionsfaktorer finns dokumenterade på naturvårdsverkets hemsida, länkat här.
Ett exempel
Ett vanligt skärvätskesystem med 10 000 liter byts två gånger om året. Vätskan är en emulsion med 40% olja i koncentratet, som i sin tur sedan blandas till 5% i vatten vid användningen. Produktionsplatsen ligger 15 km från avfallsfirmans destruktionsanläggning.
Mängd olja som ska produceras för uppfyllnaden 3 ggr/år (600 liter koncentrat):
- 148 kg koldioxid från produktion av mineraloljan
Eftersom största delen av oljeproduktionen drivs av den egna råoljan eller den naturgas som produceras samtidigt, är det koldioxidutsläppen från dessa drivmedel som vi räknar med.
Skärvätska som ska destrueras (2x20 000 liter):
- 1 485 225 kg koldioxid från indunstning av vätskan
- 2 640 kg koldioxid från förgasning av mineraloljan
Att avfallsanläggningen är energieffektiv och dessutom drivs på biobränsle kan avsevärt förbättra belastningen på miljön, men att indunsta stora mängder vatten är extremt energikrävande, oavsett energikälla.
Transport av skärvätska som ska destrueras:
- 144 kg koldioxid från transporter till avfallsanläggningen
Summering
- 1 488 ton koldioxid/år för en vanlig anläggning med 10 000 liter och som måste destrueras 2 gånger per år.
- Jämförelsevis motsvarar detta att samma lastbil kör med systemets 10 000 liter i sin last från Luleå till Göteborg 1 000 gånger. Hade skärvätskan istället bytts 1 gång/år hade det direkt varit 50% av utsläppet.
För att se detaljerna från uträkningen: CO2 emission calculation
Läs mer om kemikalier
Har du koll på vilka kemikalier som måste fasas ut på grund av den nya kemikalielagstiftningen?
Kommentera