2017.10.25 Bakterier och endotoxiner, Ekonomi, Miljö, Underhåll

Så återvinner du skärvätska

Funderar du på att återvinna skärvätska? Kanske för att du sett en möjlighet att öka vinstmarginalen och samtidigt uppfylla miljömålen. Här är sju punkter som är viktiga att tänka på!

Det är fullt möjligt att ta till vara förbrukad skärvätska och föra in den i produktionen igen. Det finns många vinster med detta, både ekonomiska och miljömässiga. Men det gäller också att veta vad man gör.

Emulsioner/syntetiska vätskor

Grundregeln är att både emulsioner och syntetiska vätskor går att återvinna. Själva filtreringen kan lyckas bättre med en syntetisk vätska då den är fri från emulgatorer och därmed separerar läckolja bättre. En syntet kan också vara lättare att finfiltrera och sedimentera. Å andra sidan har syntetiska vätskor ett känsligare korrosionsskyddspaket.

Vad behöver man?

Produktionens karaktär och de material man bearbetar påverkar mycket vilken utrustning man ska använda. Gemensamt för de flesta produktioner är att följande krävs för en säker återvinning:

  • Utrustning för partikelfiltrering organiska och oorganiska partiklar.
  • Läckoljeseparation.
  • Tillsats av nytt fräscht koncentrat.
  • Mikrobiell kontroll.
  • Metodologi för och användande av analyser.

Vad ska man tänka på?

  1. Ju bättre kvalitet på vätskan desto bättre slutresultat. Mät pH och koncentration kontinuerligt innan återvinning. Titta på vätskan kvalitet, sätt gränsvärden och bestäm er för när vätskan är för dålig och måste skickas på destruktion.

  2. Utbilda medarbetarna så att alla är medvetna om hur återvinningen fungerar. Hur de sköter vätskan i just sin maskin påverkar kvalitén på den återvunna vätskan till hela maskinparken.

  3. Utse gärna en ansvarig person eller grupp för återvinningssystemet och processen. Gör ett schema för byte och rengöring i maskinerna och sätt även upp rutiner för när vätskan ska komma till återvinningssystemet så att den inte blir stående i spånbingen för länge.

  4. Vattenkvalitén är viktig då skärvätskan består av 90-95 procent vatten. Fyll gärna efter med avjoniserat vatten för att undvika upplagring av salter och kloridjoner. Tumregel för kloridhalt är max 100 ppm.

  5. Oftast bör man tillsätta minst 50 procent nytt koncentrat i vätskan som ska skickas ut till maskinerna, men det kan skilja sig mellan olika vätskor.

  6. Involvera din skärvätskeleverantör i återvinningen och få hjälp med analyser, additiv och riskanalys gällande till exempel kloridhalt, pH, buffertförmåga, korrosion och fungicidhalt. Återanvänd inte vätskan om det ligger utanför leverantörens rekommendationer.

  7. Eliminera risken att fel vätska kommer in i maskinerna. Återvinn inte vätska som är kontaminerad med tvättvatten eller annan oönskad förorening.

 

Håll koll på bakterierna

Som alltid gäller det att hålla bakterierna på en konstant låg nivå för att säkra vätskans kvalitet över tid. Läs mer om bakterier i skärvätska i vår e-bok.

New Call-to-action

Jan Östlund
Jan Östlund

Jan har över 20 års erfarenhet av processvätskor inom den metallbearbetande industrin. Han har stor kunskap om processvätskans kritiska funktion och även om dess miljörisker.

+46739422212
moc.retawsuinellaw@dnultso.naj
Jan has over 20 years' of experience from process fluids within the metalworking industry. He is highly knowledgeable on the process fluid's critical functions and its environmental impact as well as the total cost of ownership related to process fluids and the savings that can be achieved making the right choices.

+46739422212
moc.retawsuinellaw@dnultso.naj
Jan hat über 20 Jahre Erfahrung mit Prozessflüssigkeiten in der Metallverarbeitenden Industrie. Er ist sehr gut informiert sowohl über die kritische Funktion der Prozessflüssigkeit als auch über seine Umweltrisiken.

+4673 942 22 12
moc.retawsuinellaw@dnultso.naj

LinkedIn

Följ Skärvätskeflödet

Kommentera