Skärvätskans miljöpåverkan

Skärvätskor har en stort miljöavtryck, under alla led i livscykeln. Den viktigaste miljöinsatsen är därför att förlänga livet på vätskan.

Skärvätskans klimatavtryck börjar redan då oljan pumpas ur jorden. Här kommer en snabb genomgång av skärvätskans miljöpåverkan, från vagga till grav. 

Utvinning & tillverkning av komponenter

Det första steget i en skärvätskas liv är framtagning av alla ingredienser, till exempel fossila oljor, syntetiskt framställda alkoholer, fettsyror, aminer, eller andra kemikalier. Mängd, materialval och energiåtgång avgör hur står miljöpåverkan blir. 

Här är det huvudsakligen skärvätskeleverantören som kan ställa krav på sina kemikalieleverantörer och även välja hur koncentratet ska formuleras.

• Kemikaliernas ursprung- fossila eller vegetabiliska?
• Produktion av syntetiska ämnen- hur effektiv är den processen?

Tillverkning av koncentrat

Vid produktion av koncentrat till skärvätskor, härdvätskor, kylmedier och andra vattenblandbara vätskor uppstår en rad miljöbelastningar. Fabrikerna drivs ofta på el, och många kemiska industrier använder flyktiga lösningsmedel, klassificerade ämnen och stora mängder vatten i sin produktion. 

Producenter av koncentrat siktar givetvis på att minimera förlusterna i produktionen, eftersom det också innebär en kostnad. Här kan även de kemister som formulerar koncentraten ta stort ansvar i valet av råvaror. Även placering av fabrikerna geografiskt har en påverkan, eftersom avstånden som transporterna måste skeppas påverkar den slutgiltiga livscykelanalysen.

• Hur stor är fabrikens energikonsumtion, och var kommer elen ifrån?
• Materialeffektivitet i fabriken?
• Utsläpp av flyktiga lösningsmedel, användning av vatten och värme/kyla?

Transporter

Flyg har en större miljöpåverkan än de flesta andra transportsätt. En tydlig förbättring inom området transport är att helt enkelt minska sin användning av koncentratet, eftersom det då blir färre liter som måste skeppas hela vägen tillbaks till antal liter olja från oljefälten.

• Hur transporteras vätskan?
• Hur långt?
• Hur effektivt?

Användning och hantering

I användningsfasen är det framför allt energikonsumtionen och förbrukningen av skärvätskekoncentrat som har störst inverkan på miljön.

• Hur mycket energi går åt till att pumpa, filtrera och värma/kyla vätskan? Energi per liter vätska i systemet?
•  Var kommer energin ifrån?
• Hur stor del av skärvätskan försvinner genom avdunstning, fastnar på spånor eller läckage?

Återvinning och återanvändning

Den viktigaste delen i att minska sin miljöpåverkan är att förlänga livslängden på skärvätskan. Det minskar miljöpåverkan från alla tidigare steg i processen och har även stora ekonomiska fördelar, men även här gäller det hålla koll på energiåtgnången. 

• Om vätskan återvinns, vilka åtgärder ingår då? Behöver man pumpa extra, filtrera extra, tillsätta nytt koncentrat och tvätta gamla behållare? 

Avfall och destruktion

När livscykeln går från vagga till grav är detta det sista steget i livscykeln. Koncentratet är uttjänt och skickas för destruktion i form av förbränning till koldioxid och vatten. Vissa koncentrat skulle i teorin kunna vara biologiskt nedbrytbara och ofarliga för vattenlevande organismer och miljö, och dessa skulle inte behöva förbrännas. Eftersom det tyvärr nästan alltid finns hälsofarliga och giftiga ingredienser i koncentraten blir de i princip alltid förbrända. Många återvinningsanläggningar i Sverige är anslutna till fjärrvärmenätet där den värme som skapas vid förbränningen används för att värma upp fastigheter.

I princip alla koncentrat måste omhändertas som farligt avfall, och får absolut inte släppas ut i avlopp eller vattendrag.

• Hur omhändertas koncentratet; förbränning, deponi, biologisk nedbrytning?
• Hur långt bort ligger återvinningsanläggningen?

Läs mer om kemikalier

Har du koll på vilka kemikalier som måste fasas ut på grund av den nya kemikalielagstiftningen?