2018.01.17 Lagstiftning, Biocider och biostater

Så påverkas du av ny lagstiftning under 2018

Caroline Sterneryd konstaterar att 2018 kommer att bli ett intressant år inom kemikalielagstiftningen. Hon har samlat de viktigaste datumen att hålla koll på under året.

Våren: Isotiazolinen MIT väntas få klassificering

Under första halvan av 2018 väntas 11:e ATP:n till CLP publiceras. Den kommer att innehålla beslut om klassificering för de substanser som RAC lämnade sina åsikter om under 2016, bland annat isotiazolinen MIT som rekommenderas få en specifik koncentrationsgräns för allergiframkallning på 15 ppm (till skillnad från dagens generella koncentrationsgräns på 1000 ppm).

Om en blandning innehåller mindre än 100 ppm MIT i dag behöver substansen inte uppges på databladet och blandningen räknas inte som allergiframkallande. Enligt den rekommenderade klassificeringen så skulle MIT behöva anges på databladet redan vid 1,5 ppm MIT och blandningen skulle klassificeras som allergiframkallande om den innehåller 15 ppm MIT.

 

31 maj: Deadline för registrering i REACH 

Kemikalieförordningen REACH började gälla 2007 och har haft ett infasningsprogram för registrering av kemikalier i olika steg. Man började med att kräva registrering för högvolymskemikalier och särskilt farliga kemikalier. Nu har tiden kommit för den sista infasningssteget, vilket gäller lågvolymskemikalier (1-100 ton per år och företag). Dessa substanser måste registreras senast 1 maj 2018.

Echa.jpgMånga kemikalier ska registreras innan deadline. Redan nu har ECHA fått in över 12 500 registreringsdossiers och de räknar med att få uppåt 70 000 registreringar innan deadline har nåtts.

Vissa skärvätskeleverantörer har ett flertal substanser att registrera, ibland flera hundra. Detta lägger såklart en stor arbetsbörda på företagen. Det är inte gratis att registrera en substans och ibland visar kalkylen att den inte är värd att registrera. Följden blir att vissa råvaror kan försvinna från marknaden, vilket gör att produkter kan behöva omformuleras och nischprodukter kan försvinna helt.

Se till att ha en god kommunikation med er leverantör så att ni i god tid får veta om en produkt ni använder i dag inte kommer att finnas kvar efter 2018.

 

1 december: Ny klassificering av tre formaldehydavgivare

2017 fick tre av de tillgängliga formaldehydavgivarna (MBM, MBO och HBT) ny klassificering som cancerogena. Denna nya klassificering börjar gälla 1 december 2018 när den 10:e ATP:n till CLP träder i kraft.

Det innebär att dessa tre formaldehydavgivare inte får användas om det är tekniskt möjligt att ersätta dem. De företag som har gjort utredningar som visat att det inte finns några andra alternativ måste bland annat föra register över alla medarbetare som kommer i kontakt med substanserna.

 

December: Två biocider tas upp av BPR

Beslut om godkännande eller underkännande ska tas för två biocidsubstanser i december 2018. Substanserna som ska beslutas om är formaldehydavgivaren (benzyloxy)methanol och isotiazolinen OIT. (benzyloxy)metanol är verksam mot bakterier medan OIT är verksam mot svampar, alltså jäst och mögel.

(benzyloxy)methanol har ännu ingen harmoniserad klassificering men kommer med all säkerhet att bli klassificerad som cancerogen liksom alla andra formaldehydavgivare som hittills blivit klassificerade. Det i sin tur kommer att göra att substansen, om den blir godkänd, även kommer att bli identifierad som en kandidat för substitution.

Isotiazolinen OIT har en harmoniserad klassificering sedan tidigare men det finns förslag på att uppdatera denna och bland annat sänka SCL från 500 ppm till 50 ppm. Detta kan mycket väl bli en lika infekterad debatt som diskussionen om MIT var åren 2015-2016.

 

Kort sagt ser 2018 ut att bli ett intressant och händelserikt år, sett med mina selektiva kemikalielagstiftningsglasögon.

 

New Call-to-action

Caroline Sterneryd
Caroline Sterneryd

Som applikationsspecialist sysslar Caroline dagligen med frågor som rör skärvätskor, bakterier och UV. Hon är medlem i Processvätskecentrums Arbetsmiljö- och Hälsagrupp där hon ser till att hålla sig uppdaterad på biociders hälsoeffekter och den allt striktare EU-lagstiftningen. As an application specialist, Caroline is involved on a daily basis with questions that concern metalworking fluids, bacteria and UV. She is member of the Swedish Process Fluid Centre's work environment and health unit, where she makes sure to keep herself updated on biocides' health effects and the more strict EU legislation. Als Anwendungsspezialistin befasst sich Caroline täglich mit Fragen über KSS, Bakterien und UV. Sie ist Mitglied des schwedischen Zentrums für Prozessmedien in der Arbeitsumwelt. Ihre Aufgabe ist, sich über Biozidprodukte auf dem Laufenden zu halten. Sie aktualisiert die Erkenntnisse über deren Auswirkungen auf die Gesundheit und die Informationen über die aktuelle EU-Gesetzgebung.

LinkedIn

Följ Skärvätskeflödet

Kommentera