2016.05.04 Biocider och biostater

5 saker att tänka på - biocidfri skärvätska

Detta är ett gästinlägg av Anders Hultgren, Regional Sales Manager Nordics på Houghton International. Anders har arbetat med skärvätskor i över 25 år och har bland annat ansvarat för R&D på Shell. För att komma i kontakt med Anders, skicka ett mail till Anders.Hultgren [at] houghtonintl.com eller ett meddelande på LinkedIn.

En skärvätskas innehåll – eller snarare vad den inte innehåller – har alltid varit en viktig parameter vid valet av vätska. Med tanke på flera av de ingående komponenternas individuella egenskaper är detta kanske inte så konstigt när vi strävar efter en god arbetsmiljö med så låga hälsorisker som möjligt.

Dagens diskussion rör sig mycket kring närvaron av biocider i de produkter som används – ska vi ha dem kvar, och i så fall vilken typ?

Med det här inlägget vill jag passa på att dela med mig av vad jag anser vara viktigt att tänka på när era funderingar är igång.

  1. Hur långt vill ni gå? Är målet att ni vill köra helt biocidfritt eller är det en specifik typ av biocid ni vill undvika? I dagens diskussion förväxlas ofta ”biocidfri skärvätska” med ”fri från formaldehydavspjälkande biocider”, men kategorin biocid omfattar en stor grupp av aktiva komponenter med den huvudsakliga funktionen att minimera tillväxten av mikroorganismer. Rent funktionsmässigt så finns det idag fullgoda produkter oavsett hur långt ni vill gå, men det kommer med all sannolikhet att ha en viss inverkan på skärvätskans pris.
  2. Skärvätskesystemets utformning och funktion. Har ni ett centralsystem eller maskiner med separata maskintankar? Är det bra cirkulation? Har ni utrustning som hjälper till att avskilja föroreningar som t ex fasta partiklar och läckolja? Helt klart mår en skärvätskemix bäst av bra cirkulation och att den hålls så ren som möjligt. Ju bättre förutsättningar ni har, desto större möjligheter har ni att lyckas vid ert vätskebyte.
  3. Skötsel och hantering. Oavsett hur bra förutsättningar ni har så är det oerhört viktigt att ni har en god skötsel av er vätska, där det absolut viktigaste är att hålla en jämn och bra koncentration. En annan viktig sak att tänka på är att planlägga byten & rengöring, samt att ha klara rutiner för hur de ska genomföras. Det handlar lite om att stämma i bäcken innan ni får problem med mikroorganismer. Utse en eller ett par personer att ansvara för skärvätskeskötseln. Låt dem få detta som en extra arbetsuppgift och se till att de regelbundet blir utbildade av er skärvätskeleverantör inom ramen av företagets kompetensutveckling.
  4. Alternativ till biocider. Biocider används som ett kemiskt sätt att bekämpa mikroorganismer tillsammans med s k biostatiska komponenter. Det finns dock många andra metoder att förlita sig på. Försök har gjorts med pastörisering (upphettning) av skärvätskan och att låta mixen passera genom speciella metallfilter. UV-teknik är dock den metod som har visat sig fungera bäst och som också börjar bli allt mer vanlig.
  5. Val av leverantör. Självklart vill jag ju förespråka det företag som jag representerar, men ska vi se krasst på det hela så är det viktigaste att du väljer en leverantör som du anser stå för kompetens och produktutveckling, samt har en representant som du känner förtroende för. Att leverera skärvätska handlar inte bara om att sälja, utan att vara en samarbetspartner för att skapa en säkrare och mer kostnadseffektiv produktion.

 Ladda ned e-boken om UV-ljus

 

Bild: Pixabay

Följ Skärvätskeflödet

Kommentera