Den verkstad du jobbar i eller har ansvar för har under de senaste femtio åren genomgått enorma förbättringar. Helt i paritet med vårt samhälle i övrigt. Men på ett område är verkstaden troligen kvar på stenåldern.
Skärande bearbetning är den i särklass vanligaste formen av bearbetning i verkstadsindustrin. Den skärtekniska forskningen och utvecklingen har förbättrat produktionssäkerheten och de skärtekniska metodernas prestanda vilket givit kraftigt förbättrad kvalité, minskade förädlingstider, minskade störningar och minskade förädlingskostnader. Produktionseffektiviteten har ökat hundrafalt!
Utvecklingen har lett till att nya CNC maskiner tagits fram, maskiner som ofta går helt obemannade med otroliga skärhastigheter och där verktygsbyten går blixtsnabbt. Allting mäts och registreras ner på detaljnivå för att kunna optimeras ytterligare och spara millisekundrar, allt enligt Industri 4.0. Det här ser ju bra ut tänker du kanske? Ja, det gör det ju. Men sanningen i otroligt många företag ligger närmare stenåldern om man studerar produktionsprocessen närmare...
Finns stenåldern kvar i din verkstad?
Vad jag menar med stenåldern är den tid personalen lägger ner på att hantera skärvätskan i maskinerna. Eller den tid de INTE lägger ner på denna så viktiga men ofta bortglömda produktionsparameter.
Skärvätskornas formuleringar har moderniserats och blivit både mer miljövänliga och många av de hälsoskadliga ingredienserna har försvunnit, men det har samtidigt i de flesta fall gjort dem mer känsliga och kortlivade med större krav på underhåll. Skärvätskehanteringen däremot, har inte hängt med i denna utveckling, den ser i princip ut som den gjort de senaste 50 åren. Hantering, mätning och dokumentation sker till största delen manuellt och de styrparametrarna som finns är ofta grova. De metoder för kontroll och mätning som alla tror fungerar, fungerar inte i praktiken. Detta leder till att en stor del av den tidsvinst, i sekunder och millisekunder per detalj, man fått i inköpet av den dyra fina tidsbesparande maskinen helt enkelt äts upp av otillräcklig skärvätskehantering. Det tar t ex 28 800 000 millisekunder att byta skärvätska i en maskin!
Vad ser man då ofta i många verkstäder där man idag ändå tror sig ha kontroll på skärvätskan?
Vad blir fel |
Orsak |
Konsekvens |
|
Varierande kvalitet på skärvätskan över tid |
Varierande föroreningsnivå, |
Kvalitetsvariationer på detaljer och kassationer |
|
Fel koncentration i maskinerna - Detta trots att loggar fylls i. |
Loggarna fylls i efter att koncentrationen korrigerats. Mätning och uppfyllnad sker för sällan |
Bakterieproblem och skärvätskebyten |
|
För låg vätskenivå i tanken |
Vätska fylls på för sällan |
Fel temperatur, skum, varierande föroreningsgrad och i längden kvalitetsproblem |
|
Överfyllnad vid manuell påfyllning av vatten och koncentrat |
Mänskliga faktorn |
Kostnad för sanering, ökade kostnader för kemikalier |
|
Påfyllning av enbart vatten |
Mänskliga faktorn |
Belastar vätskan och öppnar upp för mikroorganismer, korrosion och verktygsslitage |
|
Överdosering av skärvätska |
För att kompensera brister i uppfyllnad |
Hög skärvätskeförbrukning höga kostnader, arbetsmiljöproblem |
Läs mer
Vi har tagit fram en checklista där du tydligt kan se vad som fungerar bra på din arbetsplats – och var det finns brister som måste åtgärdas. (JÖ)
Kommentera