Vi som försöker hänga med i utvecklingen av kemikalielagstiftningen har haft mycket att göra under hösten 2015. De största förändringarna har handlat om klassificering av biocider.
Många biocider saknar idag harmoniserad klassificering, något som de måste ha för att kunna bli godkända biocider under EUs biocidförordning. Därför pågår nu många diskussioner inom EU kring hur olika biocider bör klassificeras.
Formaldehydavgivare
Under hösten har man inom Europas expertkommitté för riskbedömning (Committee for Risk Assessment - RAC) diskuterat lämplig klassificering för tre stycken formaldehydavgivare; MBM, Oxazolidin/MBO och HPT. Industrin har spänt väntat på utslaget från dessa diskussioner eftersom det kommer att ge en fingervisning om hur övriga formaldehydavgivare kommer att bedömas.
Diskussionerna har varit hetare än en partiledardebatt, där ena lägret hävdar att formaldehydavgivarna bör klassificeras utifrån hur mycket fri (obunden) formaldehyd de innehåller och där andra lägret hävdar att de bör klassificeras utifrån hur mycket formaldehyd de kan frisläppa. Ni som är intresserade av se de olika åsikterna kan hitta dem här. Nyligen publicerades material som visar att RAC har enats om att den senare linjen har starkast vetenskapliga bevis och kommer att rekommendera att HPT och Oxazolidin/MBO klassificeras utifrån hur mycket formaldehyd de kan frisläppa. De kommer alltså att rekommendera att både HPT och Oxazolidin/MBO ska få klassificeringen Carc. 1B, Kan orsaka cancer. Den tredje formaldehydavgivaren MBM är inte färdigdiskuterad men mycket troligt är att RAC kommer att gå på samma linje där. Se RAC's diskussion och utlåtande om HPT och Oxazolidin här.
Isotiazoliner
Diskussionerna kring klassificeringen av isotiazolinen MIT har om möjligt varit ännu hetare. Här har det främst handlat om vid vilken koncentration som MIT är allergiframkallande. Förslaget som lades fram var att 600 ppm skulle vara en lämplig gräns. Hur man kommit fram till denna koncentrationsgräns har starkt kritiserats av allt ifrån forskare, läkare och institutioner till medlemsstater eftersom man baserar det på en studie i vars slutsatser det uttryckligen står att resultaten inte lämpar sig för bedömning av koncentrationsgräns. Men det finns också de som anser att gränsen bör ligga ännu högre, på 1000 ppm, eftersom de anser att lagstiftningen inte stödjer ett lägre gränsvärde. Forskarna, läkarna, institutionerna och medlemsstaterna som kritiserar förslaget anser att gränsen bör ligga mycket lägre, nämligen på 15 ppm, och av några ännu lägre, på 10 ppm. De baserar den åsikten bland annat på flertalet andra studier som visar på att MIT framkallar reaktioner hos känsliga personer redan vid 50 ppm. En annan orsak till att man går så hårt åt just MIT är att antalet personer som diagnostiseras med MIT-allergi har ökat så pass dramatisk de senaste åren att vissa har liknat det vid en epidemi.
Källa: Scientific Committee on Consumer Safety, Opinion SCCS/1557/15
Hur kommer det sig då att MIT-allergi har blivit så mycket vanligare de senaste åren? Man tror att det beror på att MIT har ersatt den tidigare mycket vanliga biociden CMIT/MIT. När man för ett antal år sedan såg en ökande trend i antalet personer med CMIT/MIT-allergi så ändrade man klassificeringen av den biociden så att den fick ett mycket lågt gränsvärde på 15 ppm. Effekten blev att användningen av CMIT/MIT gick ned. I många fall övergick man alltså till att istället använda MIT som inte hade någon klassificering. MIT är en mycket vanlig biocid som används i allt från schampoo till smink till målarfärg till skärvätskor. I de flesta konsumentprodukter såsom schampoo och målarfärg är halten av MIT under 100 ppm. Av de personer som nu blivit allergiska mot ämnet finns många som inte kommit i kontakt med ämnet annat än genom konsumentprodukter. Alltså är 100 ppm tillräckligt för att inte bara ge en respons hos en person som redan är allergisk utan även tillräckligt för att framkalla allergi hos personer som tidigare inte varit allergiska.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att det är mycket troligt att resultatet av diskussionerna är att MIT också får ett lågt gränsvärde på 15 ppm.
Mer om EU:s kemikalielagstiftning
Det händer mycket just nu inom kemikalielagstiftning som rör verkstadsindustrin. Med vår e-bok kan du hålla dig uppdaterad om vad som gäller. (CS)
Kommentera