Formaldehydavgivare fasas ut – vad får ni istället?

När de cancerframkallande formaldehydavgivarna fasas ut ur skärvätskorna gör en annan grupp biocider återinträde på marknaden: isotiazolinoner. De utreds nu av EU och hittills har klassificeringen alltid skärpts efter utredning.
Isotiazolinoner är en grupp biocider som har använts i t ex kosmetika, hygienprodukter, diskmedel, vattenbaserat lim och färger. Dessa biocider var även vanliga i processvätskor i Sverige för 10-20 år sedan. Efter många rapporter om ökad frekvens av kontaktallergi mot isotiazolinoner, framförallt kombinationen klormetylisotiazolinon/metylisotiazolinon (även kallad CMI/MI eller Kathon CG), bannlystes de från många industrier i Sverige. Även inom de andra användningsområdena minskade användningen av CMI/MI, och den får inte förekomma i kosmetika som lämnas kvar på huden. Utfasningen av CMI/MI i processvätskor har skett till fördel för andra typer av biocider, främst formaldehydavgivare har ökat i användning.
Klassad som cancerframkallande
De senaste åren har även formaldehydavgivare fasats ut. Det beror huvudsakligen på att substansen som frisläpps vid användning, formaldehyd, sedan april 2015 klassificeras som cancerframkallande. När EU:s kemikaliemyndighet ECHA:s Riskbedömningskommitté under hösten 2015 utvärderade tre av de vanligaste formaldehydavgivarna kom man fram till att även dessa bör klassificeras som cancerframkallande.
Utmaning för leverantörer
De flesta företag vill därför sluta använda dessa substanser och sätter krav på sina processvätskeleverantörer att formulera vätskor utan dessa kemikalier. Formaldehydavgivarna har funnits med länge i branschen och många formuleringar baserar sitt bioskydd helt på dessa typer av biocider. Det är självklart en utmaning för leverantörerna att formulera biostabila processvätskor utan dessa biocider. En oroande trend är att isotiazolinerna gör ett återinträde i på den svenska processvätskemarknaden. Vanligtvis inte CMI/MI som orsakade så mycket problem på 90-talet, men andra kombinationer. Finns det anledning att oroa sig?
Ny kombinationer lika farliga
När CMI/MI fasades ut ur kosmetikaprodukter ökade istället användningen av metylisotiazolinon (MI) i dessa produkter. Detta fick till följd att antalet dokumenterade fall av MI-allergi ökade lavinartat. När EU:s kemikaliemyndighet ECHA:s Riskbedömningskommitté under våren 2016 utvärderade även denna substans kom man fram till att den är lika allergiframkallande som CMI/MI. Nästa på tur av isotiazolinonerna att utvärderas är oktylisotiazolinon. Förslaget som finns är att sänka koncentrationsgränsen till 1/10 av dagens gränsvärde. Vad domen blir för denna och övriga isotiazolinoner återstår att se. Endast ett fåtal av de biocider som används i processvätskor har genomgått en ordentlig utvärdering och i de flesta fall har klassificeringen skärpts kraftigt efter utvärderingen.
Så – när en biocid ska fasas ut, se till att ni inte får in en annan med än så länge okända egenskaper. Det finns en stor risk att ni förvärrar istället för att förbättra.
Mer om EU:s kemikalielagstiftning
Det händer mycket just nu inom kemikalielagstiftning som rör verkstadsindustrin. Med vår e-bok kan du hålla dig uppdaterad om vad som gäller. (CS)
Kommentera