Skärvätska kan se ut som en relativt liten utgiftspost, men en kostnad som inte syns eftersom den ofta ligger på ett centralt konto, är avfallet. Det gör att små skärvätsketankar kan få högre totalkostnad än större system.
Små skärvätsketankar har överlag betydligt tätare byten än större eftersom de är svårare att sköta och därför drabbas av ständiga bakterieutbrott. Att skicka små enstaka volymer på destruktion innebär i längden högre totalkostnader eftersom transporten alltid kostar oavsett mängd. Volymen i den lilla tanken är inte heller alltid exakt uträknad utan det rundas av uppåt.
Beställaren får inte fakturan
Ett problem är när beställaren av bytet inte är den som motar fakturan från saneringsfirman. För en stressad servicetekniker eller operatör är det smidigare att byta ut vätskan än att ta reda på orsaken till varför den blivit dålig. Denna kostnad drabbar då inte avdelningens budget eftersom det är en centralt upphandlad tjänst.
De som tar den största utgiften för de små tankarna vet ofta inte om det.
Svårt att nå miljömål
Fler och fler företag har som målsättning att minska avfallet, trots att utmaningarna ökar med att hålla en lång livslängd på processvätskan. När strängare lagstiftning lett till att många biocider fasas ut, blir vätskorna mer känsliga för mikrobiologisk tillväxt och variationer i koncentration.
Arbeta proaktivt
Den viktigaste åtgärden för att få ner mängden skärvätska som skickas på destruktion är att ha en strategi för att hålla bakterierna i vätskan under kontroll. Det måste finnas någon som är ansvarig för varje tank, oavsett hur liten den är, och som arbetar målmedvetet för att öka livslängden på vätskan.
Vill du veta mer om hur man kan effektivisera arbetet kring de små tankarna i er verkstad?
Kommentera