2019.02.05 Lagstiftning, Biocider och biostater, Arbetsmiljö

Borsyra & reproduktionstoxicitet

Turerna kring borsyra har sannerligen varit många och än är det inte slut visar det sig. Denna gång är det den specifika koncentrationsgränsen för reproduktionstoxicitet som är uppe för diskussion.

Det började pratas om borsyra redan 2010 när ECHA identifierade borsyra som ett SVHC-ämne (Substance of Very High Concern, eller på svenska "Ämne som inger mycket stora betänkligheter"). Att ett ämne identifieras som SVHC är första steget i en process under REACH som heter Tillstånd. Det är en process som jag inte tänkt gå in på i detalj här men kort sagt kan man sammanfatta det som att när borsyra identifierades som SVHC gav det en indikation på att det snart kunde krävas tillstånd för att få använda borsyra. Detta fick såklart effekter i industrin och borsyra hamnade på de flesta företags svarta och gråa listor på ämnen man inte vill ha i produktionen.

År 2013 lämnade Polen in ett förslag om att ändra den harmoniserade klassificeringen av borsyra från Repr. 1B (H360FD - Kan skada fertiliteten. Kan skada det ofödda barnet) till Repr. 2 (H361d - Misstänks kunna skada det ofödda barnet). Förslaget röstades dock ned i riskbedömningskommittén 2014 och borsyra behöll sin harmoniserade klassificering. I åsiktsrapporten från riskbedömningskommittén noterades det att det fanns anledning att se över den specifika koncentrationsgränsen för borsyra eftersom den befintliga specifika koncentrationsgränsen var framtagen i enlighet med en förlegad metod. Dock ingick det inte i förslaget att se över detta och riskbedömningskommittén gav därför ingen åsikt kring detta men man rekommenderade att ett nytt förslag om omklassificering borde tas fram.

I början av 2018 lämnade därför Sverige, genom Kemikalieinspektionen, in ett förslag om att ta bort de specifika koncentrationsgränserna för borsyra och sex andra borater och ersätta dem med generiska koncentrationsgränser på 0,3% vilket är i linje med de nya kriterierna i CLP. En publik konsultation pågår fram till slutet på februari 2019 och efter att den är avslutad dröjer det ca sex månader innan riskbedömningskommittén ger sin åsikt på förslaget. Om förslaget går igenom riskbedömningskommittén och EU kommissionen så blir den nya klassificeringen gällande ca 2024. 

Mer om EU:s kemikalielagstiftning

Det händer mycket inom kemikalielagstiftning som rör verkstadsindustrin just nu. Med vår e-bok kan du hålla dig uppdaterad om vad som gäller.

 New Call-to-action

Caroline Sterneryd
Caroline Sterneryd

Som applikationsspecialist sysslar Caroline dagligen med frågor som rör skärvätskor, bakterier och UV. Hon är medlem i Processvätskecentrums Arbetsmiljö- och Hälsagrupp där hon ser till att hålla sig uppdaterad på biociders hälsoeffekter och den allt striktare EU-lagstiftningen. As an application specialist, Caroline is involved on a daily basis with questions that concern metalworking fluids, bacteria and UV. She is member of the Swedish Process Fluid Centre's work environment and health unit, where she makes sure to keep herself updated on biocides' health effects and the more strict EU legislation. Als Anwendungsspezialistin befasst sich Caroline täglich mit Fragen über KSS, Bakterien und UV. Sie ist Mitglied des schwedischen Zentrums für Prozessmedien in der Arbeitsumwelt. Ihre Aufgabe ist, sich über Biozidprodukte auf dem Laufenden zu halten. Sie aktualisiert die Erkenntnisse über deren Auswirkungen auf die Gesundheit und die Informationen über die aktuelle EU-Gesetzgebung.

LinkedIn

Följ Skärvätskeflödet

Kommentera