Användning av UV-ljus för att motverka mikroorganismer finns i ett flertal applikationer inom t.ex. sjukvård, i reningsverk, pool, bubbelbad m.m. eftersom det är enkelt att använda med en lägre totalkostnad och ger en bättre lösning för användaren. UV-ljus ersätter också allt oftare farliga kemikalier inom industrin, ofta med hjälp av substitutionsprincipen*.
Grundtekniken med UV-ljus för processvätskor har funnits sedan 2010 men trots det finns det några myter som egentligen ofta handlar om feluppfattningar.
Myt #1: UV-ljus fungerar bara i klara vätskor
Falskt, UV-ljus fungerar annorlunda i skärvätskor! Det är både i labb och hos kund bevisat att UV-behandling av emulsioner är effektivt trots att vätskorna inte är genomskinliga, ofta kallat opaka vätskor. Ibland även mer effektivt än i till synes klara vätskor eftersom det handlar om vätskans egenskaper vid ljusets våglängder för UV.
I en findispergerad emulsion transporteras UV-ljuset mycket bra eftersom oljedropparna hjälper till och med till att reflektera ljuset, så kallad scatteringeffekt. Patenterad teknik i FluidWorker möjliggör UV-behandling av skärvätskor.
Myt #2: UV-ljus förstör skärvätskan
Falskt, det gäller att göra rätt! UV-ljus i rätt valda våglängder förstör generellt sett inte skärvätskan. Det finns ett litet antal produkter där skärvätskan påverkas, t.ex. färgförändring. För nya skärvätskor kan en provanalys snabbt ge svar på ifall den är kompatibel med UV-ljus.
Moderna UV-system har möjlighet att variera intensiteten i UV- behandling för att på så sätt passa den aktuella situationen i skärvätskan. T.ex. en vätska med högt pH har god resistens mot bakterier och därför används just då en lägre UV-dos för att sedan öka när bakterieangrepp sänker pH-nivån.
Myt #3: UV-ljus bryter inte ner mögel
Falskt, men det behövs rätt dos! Alla levande organismer som utsätts för UV-ljus såsom bakterier, virus, mögel och alger dör med tiden.
Mögel däremot är mer motståndskraftigt mot UV-ljus och behöver därför utsättas för en högre dos än till exempel bakterier. Därför är det viktigt att UV-systemet är rätt dimensionerat.
Mögel, alger och jäst växer ofta till på ytor i bearbetningsmaskinen och skapar vad som kallas en biofilm och passerar därmed inte UV-källan. Här gäller det att med gott underhåll se till att det är rent i maskiner och utrustning.
Myt #4: UV-ljus är farligt
Både sant och falskt! UV-ljus är en naturlig företeelse, utan det skulle det inte finnas liv på jorden. De finns tre typer av UV-strålning och de har olika våglängd. Till jorden kommer UVA och UVB som i måttliga doser är viktiga för vår hälsa. Den tredje typen, UVC, är farlig men når aldrig oss utan stoppas av jordens ozonlager och syret i atmosfären.
UV-utrustning för skärvätskor använder artificiellt skapat UVC-ljus eftersom det har tillräcklig energi för att kunna motverka mikroorganismer. En annan anledning till att använda UVC är att det ljuset inte bildar något ozon vilket inte är tillåtet. FluidWorker är ett slutet system som omöjliggör att användaren att utsättas för UVC-ljus.
Exempel på hur UV-ljus används i FluidWorker 100
Myt #5: UV-ljus är dyrt
Falskt, det gäller att se till hela kostnaden! UV-ljus motverkar effektivt bakterier som är vanligt förekommande vid skärande bearbetning. Kostnader för dålig bearbetningskvalitet, oplanerade stopp med utebliven produktion, destruktion samt byte till ny skärvätska m.m. är ofta kraftigt underskattade och faller ofta på flera olika avdelningar inom bolaget, läs gärna artikeln: Vad kostar skärvätska egentligen?
Det finns kunder som har återbetalningsperioder från 5 månader och uppåt för UV-ljus för behandling av skärvätskor.
När det gäller personal så finns det direkta kostnader för negativa hälsoeffekter orsakade av bakterier i skärvätskor samt användning av biocider och dess negativa påverkan på trivseln på arbetsplatsen. Att inte kunna rekrytera nya CNC operatörer m.m. är något som vi idag branschen ser påverkar företagens resultat.
* ”Alla som bedriver en verksamhet skall undvika att använda sådana kemiska produkter som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med sådana produkter som kan antas vara mindre farliga" (Miljöbalkens substitutionsprincip, 2 kap 4§).
Vill du veta mer om UV? Läs vår e-bok:
Kommentera