För 400 år sedan publicerade skotten John Napier de första logaritmtabellerna. Därefter blev det möjligt att snabbt och enkelt hantera stora tal, komplicerade multiplikationer och divisioner. Detta blev naturligtvis en revolution för matematiken – och inte minst för astronomin.
Nackdelen med logaritmer är att skalan ligger lite långt ifrån oss i vardagen, vilket gör att vi lätt tappar förståelse för siffrorna. På Wallenius Water Innovation jobbar vi med bakterierreduktion – och just logaritmer är ett vanligt sätt att ange bakterier. Man anger då antalet bakterier i en droppe vatten (1 ml).
Men förstår vi egentligen skillnaden mellan till exempel 10^7 och 10^5? Ibland kan det vara svårt att förstå att 10^5 bara är 1 % av 10^7. För att förklara detta på ett pedagogiskt sätt har vi sammanställt en liknelse nedan, där vi byter ut vattendroppen mot Sverige och varje invånare i Sverige mot en bakterie!
Om Sveriges invånare var bakterier…
Antalet bakterier mäts och anges oftast i logaritmer vilket gör att vi har svårt att förstå den egentliga skillnaden.- 10^7 = Antalet invånare i Sverige.
- 10^6 = 2/3 av antalet invånare i Stockholm och 10% av antalet invånare i Sverige
- 10^5 = Antal invånare i Norrköping och 1 % av antalet invånare i Sverige
- 10^4 = Antalet invånare i Säter och 0,1 % av antalet invånare i Sverige
- 10^3 = Antalet invånare i Bjurholm (Sveriges minsta kommun) och 0,01 % av antalet invånare i Sverige
- 10^2= Hälften av invånarna vid Fjärås station (Kungsbacka kommun) och 0,001 % av antalet invånare i Sverige
- 10^1 = Antalet som rekommenderas i en relativ rymlig hiss och 0,0001 % av antalet invånare i Sverige
- 10^0 = Motsvarar dig och 0,00001% av antalet invånare i Sverige
På vår hemsida publicerar vi regelbundet intressanta artiklar, tips och spaningar om processvätskor ur ett objektivt perspektiv.
Om du är intresserad av att läsa mer om vårt arbete kan du ta del av ett av våra kundcase här.
Kommentera